Denna 276-sidiga publikation innehåller både Tydningen nr. 48/49: Diagram, tabeller och kartor och Tydningen nr. 50: Aram Saroyan.
Tydningen nr. 48/49 fokuserar på historieskrivning och kartografi och samspelet mellan dessa två. Redaktionellt är det till stor del inspirerat av den tyske kartografen och historikern Arno Peters (1916–2002) tänkande och hans arbeten har fungerat som en ingång i ämnet för oss samt varit en katalysator för vidare kritiskt tänkande. Peters ville hitta nya sätt att se på världen och historien – sätt som sträcker sig bortom den eurocentriska hegemonin. Peters trodde på kartans förmåga att ändra inte bara vår världsuppfattning utan också världen som sådan. Numrets utgångspunkter stammar ur tankar om kartors performativa potential – dess förmåga att både representera och generera sitt avbildade objekt. Detta har omsider format ett nummer som innehåller en mängd olika kritiska arbeten och uttryck som både relaterar till och återverkar på dessa utgångspunkter på sina egna sätt.
Innehåll:
Erik Sandberg – Förord
Erik Sandberg – Diagram, tabeller och kartor
최 Lindsay – Ur Transverse (övers. Sara Wengström)
Jørn H. Sværen – Annekteringen av England
Cecilia Luzon – Arkipelag
Imri Sandström – Across this dome
Stephen Ferguson – Jacques Barbeu-Dubourgs Carte chronographique från 1753 (övers. Sara Wengström)
Renee Gladman – Ur Plans for sentences (övers. Marie Silkeberg)
Filip Lindberg – Att gå i och utanför boken
Mara Lee – Gresshoppene har ingen konge nr. 36 (red. Jørn H. Sværen)
Joi Wengström – Jag låter mina fötter försöka lokalisera ett språk, ett försök att omförhandla marken under mig
Elof Hellström, Klara Meijer & Maryam Fanni – Hur görs en motkarta?
Arno Peters – Ur Synchronoptische Weltgeschichte
Formgivning: Fält
I september 1964 publiceras det första numret av tidskriften Lines, vars grundare och enda redaktör är den tjugoettåriga poeten Aram Saroyan (f. 1943). Han har precis hoppat av college när ett arv möjliggör starten av tidskriften. Lines är precis som Saroyan vid denna tid baserad i New York och genom tidskriften kommer han snart i kontakt med flera andra poeter i staden. Lines kommer totalt ut med sex nummer, varav det sista publiceras i november 1965. Trots den höga utgivningstakten har tidskriften ingen förutbestämd periodicitet utan publiceras när redaktören har tillräckligt med material och pengar för att producera ett nummer.
Under senare delen av 1960-talet publicerar Saroyan en rad viktiga poesiböcker och konceptuella bokarbeten på småförlag i USA och England – men främst i New York. Saroyan blir en del av en mindre litteraturoffentlighet och hans böcker trycks i mindre upplagor. Aktiviteten är hög och samarbetena många. Den konkreta poesin har sedan länge haft ett starkt internationellt fäste, men till skillnad från de poeter som arbetar utifrån en konkret estetik insisterar Saroyan på att benämna sin poesi som elektrisk och minimalistisk.
I Tydningen nr. 50 översätts, presenteras, reproduceras och läses verk av Aram Saroyan från åren 1964–1971. Det är frågan om ett fåtal intensiva år där merparten av hans minimalistiska och nyskapande arbeten tar sin form. Numret lyfter fram mångsidigheten och lekfullheten i Saroyans poesi och bokarbeten under dessa år. För att presentera denna mångfald har material ur ett antal viktiga böcker översatts. Därtill har en författare och konstnärer bjudits in för att skriva om eller i diktform svara på utvalda dikter och böcker av Saroyan – verk som på ett eller annat sätt resonerar med deras egna praktiker. Detta specialnummer innehåller även den tidigare opublicerade dikten ”Autobiography” av Saroyan.
Innehåll:
Formgivning: Fält
